Så använder du sidan

Öppna en lag för en sammanfattning, praktisk chefskontrollista och källa. Regler kan påverkas av kollektivavtal, anställningsavtal och omständigheterna i det enskilda fallet.

Senast verifierad: 13 oktober 2026. Kontrollera aktuell lagtext och tillämpliga avtal före beslut. Text uppdaterad: 6 oktober 2026.

LAS reglerar bland annat anställningsformer, uppsägning och avsked, uppsägningstider och vissa regler vid arbetsbrist. Innan en chef agerar i ett enskilt ärende behöver man kontrollera vilken anställningsform som gäller, om kollektivavtal påverkar situationen och vilka formkrav och tidsfrister som är aktuella.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist behöver arbetsgivaren bland annat hantera omplaceringsfrågan och turordning enligt lagens regler. Vid uppsägning som hänför sig till arbetstagaren personligen finns andra krav och processer. Provanställning har särskilda regler och får normalt vara högst sex månader.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: dokumentera fakta • kontrollera anställningsform • utred omplacering när det är relevant • kontrollera kollektivavtal • ta HR/juridisk hjälp innan beslut med stora konsekvenser.

Källa: Primärkälla: Lag (1982:80) om anställningsskydd, Sveriges riksdag.

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska vara en del av den dagliga verksamheten och omfatta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär i praktiken att undersöka risker, bedöma dem, genomföra åtgärder och följa upp.

Chefer behöver också förstå organisatoriska och sociala risker, exempelvis ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Vid förändringar som omorganisation eller digitalisering ska arbetsmiljörisker bedömas.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: undersök arbetsmiljön • dokumentera riskbedömningar • åtgärda risker • följ upp • involvera arbetstagare och skyddsombud.

Källa: Primärkällor: Arbetsmiljöverket, AFS 2023:1 samt AFS 2023:2 och Arbetsmiljölagen.

Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på sju grunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder. Arbetet sker systematiskt genom att undersöka risker och hinder, analysera orsaker, genomföra åtgärder och följa upp. Arbetet omfattar bland annat arbetsförhållanden, löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, kompetensutveckling samt möjligheter att förena arbete och föräldraskap.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: använd sakliga och relevanta kriterier • motverka trakasserier • dokumentera åtgärder • samverka med arbetstagare • följ upp rutiner.

Källa: Primärkälla: Diskrimineringsombudsmannen samt Diskrimineringslagen.

En arbetstagare har som huvudregel rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Semesterlagen innehåller också regler om semesterlön, semesterersättning, förläggning och sparande av semesterdagar.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens om förläggningen finns regler för hur arbetsgivaren beslutar. Semesterledigheten ska som huvudregel ge minst fyra sammanhängande veckor under juni–augusti, om inte annat avtalats eller särskilda skäl motiverar annan förläggning. Rätten till ledighet och rätten till betald semester är olika frågor; betalningen beror bland annat på intjänandet. Kontrollera tillämpligt kollektivavtal och lagens undantag.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: planera i god tid • kontrollera kollektivavtal • hantera önskemål konsekvent • dokumentera beslut • håll reda på sparade dagar och semesterlön.

Källa: Primärkälla: Semesterlagen, Sveriges riksdag.

Arbetstidslagen innehåller regler om bland annat ordinarie arbetstid, jour, övertid och vila. Ordinarie arbetstid får som huvudregel uppgå till högst 40 timmar per vecka. Arbetstagare ska som huvudregel ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod.

Kollektivavtal kan påverka vilka regler som gäller, och det finns särskilda undantag och beräkningsregler. Därför bör arbetstid alltid bedömas tillsammans med eventuellt kollektivavtal och verksamhetens förutsättningar.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: planera bemanning • följ upp övertid • kontrollera dygns- och veckovila • dokumentera avvikelser • kontrollera kollektivavtal.

Källa: Primärkälla: Arbetstidslagen, Sveriges riksdag.

MBL ger arbetstagarorganisationer förhandlingsrätt och innehåller regler om arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet. En kollektivavtalsbunden arbetsgivare ska som huvudregel förhandla med berörd arbetstagarorganisation före beslut om viktigare förändringar enligt MBL 11 §. MBL 13 § kan också medföra förhandlingsskyldighet. Kontrollera tillämpligt avtal, berörda organisationer och eventuella undantag.

Det är därför viktigt att chefer inte behandlar MBL som ett rent administrativt steg efter att beslutet redan är fattat. Processen behöver planeras in i förändringsarbetet.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: identifiera facklig motpart • bedöm om förhandlingsskyldighet finns • förbered relevant information • genomför förhandling innan beslut när lagen kräver det • dokumentera processen.

Källa: Primärkälla: MBL, Sveriges riksdag.

Föräldraledighetslagen ger arbetstagare rätt till olika former av ledighet och arbetstidsförkortning. Lagen innehåller också ett förbud mot att missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet.

Som chef behöver du därför hantera ledighetsönskemål sakligt och känna till att beslut om exempelvis lön, befordran, utbildning, arbetsledning och uppsägning kan omfattas av skyddet.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: registrera ledighet korrekt • planera bemanning utan att missgynna den lediga • följ lagens anmälningstider • dokumentera relevanta beslut • kontrollera kollektivavtal.

Källa: Primärkälla: Föräldraledighetslagen, Sveriges riksdag.

När en arbetsgivare behandlar personuppgifter om anställda gäller dataskyddsförordningen (GDPR) tillsammans med svenska kompletterande regler. Det krävs en rättslig grund och grundläggande principer som ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och ansvarsskyldighet behöver beaktas.

Det gäller exempelvis HR-system, löneadministration, frånvaroregistrering och olika former av kontroll eller uppföljning. Arbetsgivaren har också en långtgående skyldighet att informera anställda om hur deras personuppgifter behandlas.

Praktisk vägledning – chefens kontrollista: samla bara in det som behövs • ha ett tydligt ändamål • kontrollera rättslig grund • skydda uppgifterna • informera de anställda • kontakta organisationens dataskyddsombud eller annan ansvarig dataskyddsfunktion vid osäkerhet.

Källa: Primärkälla: IMY om personuppgifter i arbetslivet.

Viktigt

Vid uppsägning, tvist, diskrimineringsärende, större omorganisation eller annan situation med betydande rättsliga konsekvenser bör arbetsgivaren ta hjälp av HR, arbetsgivarorganisation eller jurist.

Arbetsrätt i praktiken

Tre fiktiva situationer att reflektera över som chef. Exemplen visar ett arbetssätt, inte en dom eller ett färdigt svar för ett enskilt ärende.

1. Ett nytt schema är på väg

Pedagogiskt, förenklat exempel: En kollektivavtalsbunden arbetsgivare planerar en viktigare förändring av arbetstiderna. Chefen vill skicka det nya schemat direkt.

Vad behöver chefen göra före beslutet?

Kontrollera avtalen och ta stöd för att planera rätt process. Enligt MBL 11 § ska arbetsgivaren som huvudregel förhandla med den kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationen innan beslut om viktigare förändringar av verksamheten eller berörda medlemmars arbets- eller anställningsförhållanden. Att informera efter beslutet ersätter inte en förhandling som ska ske före beslut.

Kontrollera också reglerna om besked om ändrad arbetstid och bedöm arbetsmiljöriskerna före förändringen. Arbetstidslagen 12 § anger som huvudregel två veckors besked; kontrollera lagens och avtalens undantag. Källor: Arbetstidslagen, AFS 2023:1.

Lärdom: skilj på ett förslag och ett fattat beslut. Boka rätt stöd tidigt och kontrollera vilka regler och avtalsbestämmelser som gäller i situationen.

Reflektera: När i er planering behöver HR och facklig part komma in?

Källa: MBL, särskilt 4 och 11–14 §§, Sveriges riksdag

2. ”Det var bara ett skämt”

Pedagogiskt, förenklat exempel: En medarbetare berättar om återkommande sexuella kommentarer från en kollega. Kollegan beskriver dem som skämt.

Hur börjar chefen hantera uppgiften?

Ta berättelsen på allvar och följ arbetsgivarens rutiner. När arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som arbetar hos arbetsgivaren, ska omständigheterna utredas. Arbetsgivaren ska också vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Dokumentera sakligt och följ upp åtgärderna. Utredningen ska ge utrymme för de berördas uppgifter; skuld ska inte förutsättas på förhand.

Lärdom: påståendet ”bara ett skämt” är inte skäl att avfärda uppgiften eller lämna hela hanteringen till medarbetaren.

Reflektera: Vem ansvarar för utredning och uppföljning enligt era rutiner?

Källa: DO, sexuella trakasserier och trakasserier på jobbet

3. Övertiden har blivit vardag

Pedagogiskt, förenklat exempel: Teamet arbetar över nästan varje vecka. Chefen överväger en föreläsning om personlig stresshantering.

Vad behöver undersökas i arbetet?

Undersök balansen mellan krav och resurser: arbetsmängd, tidsramar, prioriteringar och tillgång till stöd. Arbetsgivaren ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning. En föreläsning kan vara ett komplement men ersätter inte förändringar av arbetsförhållanden som skapar risk. Bedöm riskerna, besluta om relevanta åtgärder och följ upp om belastningen faktiskt minskar. Kontrollera även övertid, sammanlagd arbetstid och vila mot lag och tillämpligt kollektivavtal. En förbättrad upplevelse av belastningen ersätter inte dessa regler. Källor: Arbetstidslagen.

Lärdom: utgå från arbetets förutsättningar, inte från antagandet att varje individ behöver bli bättre på att tåla stress.

Reflektera: Vilka uppgifter kan prioriteras bort och hur märker ni om åtgärden hjälper?

Källa: Arbetsmiljöverket, ohälsosam arbetsbelastning och AFS 2023:2

Senast verifierad: 13 oktober 2026. Vägledande utbildning, inte juridisk rådgivning. Regler och kollektivavtal behöver kontrolleras för det enskilda ärendet.